Strömstyrkan jour

  • strömstyrkan jour
  • Strömstyrka järnväg
  • Strömstyrkan johan ståhl
  • Elektrisk ström

    Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar. Strömmens storlek definieras som laddningsmängd per tidsenhet. Den elektriska laddningen i form av partiklar är vanligtvis elektroner men kan även vara joner i en elektrolyt.[1]

    Upphovet till en ström är vanligtvis en spänning, det vill säga en skillnad i potential mellan två punkter.

    SI-enheten för elektrisk strömstyrka är ampere (A) och är en av de sju grundenheterna.[2]

    Den konventionella symbolen för strömstyrka är I, vilken härrör från den franska frasen intensité de courant, eller engelskans current intensity.

    Strömstyrka

    [redigera | redigera wikitext]

    Den momentana strömstyrkan är

    och medelströmmen över en given tid t i sekunder är

    där Q är laddningsmängden i coulomb.

    Enligt Ohms lag ges strömstyrkan av

    där U är den elektriska spänningen i volt och R är resistansen i ohm.

    Strömriktning

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett flöde av positiva laddningar ger samma elektriska ström och har samma effekt i en krets, som ett lika stort flöde av negativa laddningar i den motsatta riktningen. Eftersom strömmen kan vara flödet av antingen positiva elle

    Hur man kalkylerar apparatens strömförbrukning?

    Låt oss prata angående hur man beräknar strömförbrukningen. För för att utföra beräkningarna krävs basal kunskap ifrån skolbanan från elektrodynamik, liksom är kopplad till spänning, ström, ström.

    Parametrar för beräkningar

    på grund av att beräkna strömförbrukningen måste du känna till dess styrka, liksom källans spänning. Effekten (P) beräknas genom för att strömmen multipliceras med den elektriska spänningen.

    Formel för beräkningar

    till att förstå hur man beräknar energiförbrukningen hos ett elektrisk apparat, låt oss dölja definitionen av varenda fysisk mängd som används i formeln.

    Den aktuella styrka är värdet på den elektriska laddningen, som passerar genom en givent sektor av ledaren per tidsenhet.

    Spänning är enstaka fysisk kvantitet som kännetecknas av en elektriskt fält skapat från ström.

    Effektenheten existerar W, vilken är enstaka produkt från 1A mot 1V.

    Funktioner inom beräkningen

    Till modell kan ni beräkna elförbrukningen av el vid ett ström inom kretsen vid 3 A, spänning V. Effekten inom detta fall kommer för att vara W.

    vilket en icke-systemenhet med effektmätning används enstaka volt-ampere. Kraft försök för att indikera vid strömbrytare (strömbrytare). D

    Elektrisk strömtäthet

    Elektrisk strömtäthet är inom elektromagnetismen den elektriska ström som flödar vinkelrätt genom en area per areaenhet.

    Om I är strömstyrkan, ges den elektriska strömtätheten av gränsvärdet

    där A betecknar arean.

    Strömtätheten representeras ofta av en vektor J vars storlek är J och vars riktning är densamma som strömmens.

    Givet en strömtäthetsvektor J, kan laddningsmängden genom en yta S mellan tidpunkterna t1 och t2 beräknas med en ytintegral över S, i sin tur integrerad över tidsintervallet:

    Om ström förekommer i en tunn yta eller tunn tråd, kan man analogt tala om ytströmtäthet och linjeströmtäthet med enheterna A/m respektive A.

    Elektriska strömtätheten för halvledare

    [redigera | redigera wikitext]

    Elektriska strömtätheten definieras inom halvledartekniken som

    där q är elementarladdningen, är hålmobilitet, är elektronmobilitet, E det elektriska fältet, är diffusionskoefficient för hål, är diffusionskoefficienten för elektroner, p(x) är hålkoncentrationen och n(x) är den fria elektronkoncentrationen.

    Den totala elektriska strömtätheten j(x) har enheten A/cm2.

    Käll
  • strömstyrkan jour