Om sädesuttryck
•
Projektet innebär ett studie från kombisåddens tillväxt. Det pågår men en par nedslag kan redan förmedlas: Mellan åren samt bygges den första prototypen av kombisåmaskin och sattes i test – på baksidan detta fanns Åke Huhtapalo och hans prototyp mot kombisåmaskin blev allmänt kallad Kamelen eftersom den ägde två funderingar. Försöken leddes av ett finsk professor vid SLU som hette Reio Heinonen för övrigt Sveriges inledande professor inom jordbearbetning. Resultatet blev enstaka succé, snabbare och jämnare grödutveckling samt tio andel högre resultat. Våren , lanserade Juko OY ett kommersiellt tillverkad kombisåmaskin ägde ytterligare tre finska tillverkare, Tume, Junkkari och Värtsilä hängt vid trenden. , erbjöd även de tre danska tillverkarna Nordsten, Fiona och Stegsted samt svenska Tive snarlika kombisåmaskiner. Större maskiner dröjde dock. Kombisådden slog igenom under årtiondet –talet genom att fler maskiner såldes och genom att ännu fler märken i branschen lanserat kombisåmaskiner.
Projektet drivs inom Agtech från Emgardsson mark och Ord.
Kombisådd Fotograf Bengt Freden P_02
Fotot visar kombisåmaskin på Hacksta gård tid Foto: Bengt Fredén/Upplandsmuseet.
•
De fyra sädesslagen
@FORMATIVUNDERVISNING
L
ite tips
:
Arbeta gärna utifr
å
n EPA när arbetar med det här häftet
och l
å
t
skrivandet ta tid.
För att skapa en god förförst
å
else
hos eleverna är det bra att l
å
ta
eleverna sitta i lärgrupper och läsa om de fyra olika sädesslagen
tillsammans.
Använd dig av en
jordbruks
karta
för att visa
eleverna
var
de olika
sädesslagen växer och
varför
de växer där. Kartor finns p
å
”
Bonden
i skolans hemsida och SO
-
rummet:
-
-
artiklar/latta
-
fakta
-
om
-
sveriges
-
jordbruksbygd
-
och
-
jordbruk
#
När
eleverna
ska skriva faktatexten kan det vara bra att modellera
för eleverna hur man använder alla ord som finns
att tillg
å
.
Även här
skulle jag
rekommendera att använda EPA modellen. L
å
t barnen sitta
i sm
å
grupper som enligt EPA kallas för lärgrupper. Där f
å
r de först
läsa om de olika sädesslagen och därefter diskutera hur man kan
skriva en faktatext med hjälp av de orden som finns i rutan. Viktigt
att p
å
minna eleverna att de f
å
r använda flera ord och begrepp än
de nämnda i rutan. Här blir modellerandet av texten b
arn
•
Gustafsson, Oskar, Varierad utsädesmängd i stråsäd : texturens påverkan på skörd, utveckling och kvalitetsvariabler. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Soil and Environment
| PDF kB |
Abstract
The development in Swedish agriculture is rapidly advancing and the use of precision cultivation is becoming more common. Making the right things at the right time and in the right place is something that is increasingly sought by farmers to improve the growth of the crop as well as to achieve the right quality of yield. The purpose of this work is to investigate how to vary the seed amount after the soil texture. This was carried out through a pilot project in oats where different seed quantities were seeded in test panes on a field of varied clay content. The experiment would show if there were any differences in plant numbers, development, or quality, and if those differences correlated to the variations in texture within the field. The hope was that the study would give answers to whether the amount of seed can be reduced on lighter soils without risking a lower yield or poorer quality of the end product. The work also included making a literary re