Skillnad på pliktetik och dygdetik
•
Dygdetik
Att utföra dygdiga handlingar är att utföra handlingar som är i överensstämmelse med den mänskliga naturen. Därför är dygdiga handlingar njutbara för den dygdige, inte bara för att hen älskar dem, utan också därför att de till sin natur är njutbara. Det goda, det lyckliga och det dygdiga livet är i någon mening en och samma sak.
Det finns två grupper av dygder: karaktärsdygder (moraliska dygder) och intellektuella dygder. Dessa två typer av dygder svarar mot uppdelningen av själen i en irrationell del och en förnuftig del, men också mellan det praktiska och det kontemplativa (grubblande, meditativa) livet.
Till karaktärsdygderna (de moraliska dygderna) räknas: mod, besinning (måttfullhet), frikostighet, storslagenhet (högsinthet), stolthet, ambition, godlynthet, vänlighet, uppriktighet, kvickhet, och rättrådighet. Aristoteles nämner också blygsamhet (skamkänsla) och indignation, vilka inte i egentlig mening är några dygder, men som ändå kan betraktas som en form av kvasidygder (inte äkta dygder).
Till de intellektuella dygderna räknas: vetande, kunnighet, klokhet, insikt, visdom, rådighet, medvetenhet och förståelse och insikt.
Den moraliska dygden är ett karak
•
Egentligen inte därför olika
Enligt ”standarduppfattningen”, formulerade Aristoteles, Immanuel Kant och Henry Sidgwick etiska teorier från olika slag.
Standarduppfattningen säger för att teorierna skiljer sig inom grunden vid något sätt. I min bok Tre slags etiska teorier? argumenterar jag på grund av att standarduppfattningen är felaktig.
De tre teorierna är, inom grunden, väldigt lika. detta finns skillnader mellan teorierna, det existerar tydligt, dock skillnaderna besitter framför allt att utföra med vad de tre filosoferna anser att dem gemensamma utgångspunkterna leder mot. De existerar med andra ord oense om vilket som följer av premisserna.
Aristoteles, Kant samt Sidgwick brukar dock ställas mot varandra i dem flesta introduktionsböcker till moralisk teori alternativt moralfilosofi. dem får vanligen företräda varsin sorts teori, eller olika slags sätt att angripa etiska problem att diskutera. Filosofistudenter får således omgående lära sig att teorierna är alternativa och inkompatibla uppfattningar angående vad vilket är korrekt, gott, värdefullt, vad oss bör utföra, och således vidare.
Ett klassiskt exempel vid en sådan bok existerar C. D. Broads Five Types of Ethical Theory från vilket bland annat undersöker Kant och Sidgwick. Broad säger
•
Filosofiska synsätt kring etisk forskning
Vi motiverar vad som är etiskt försvarbart med utgångspunkt från olika filosofiska synsätt. Vad som är rätt och fel är en filosofisk fråga.
Filosofi handlar om att studera grundläggande mänskliga frågor. Frågor om rätt och fel hamnar inom området moralfilosofi, eller som det ofta kallas: Normativ etik.
En som har normativ etik som yrke är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och medicinsk etik. Han har också arbetat i Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska frågor samt Donationsrådets etiska kommitté.
&#x; När man analyserar filosofi förstår man att även kloka människor är oense, säger han.
För honom och andra filosofer i etik handlar frågan om rätt och fel ett krävande intellektuellt arbete, där man djupanalyserar de olika filosofiska synsätt som leder till svaret rätt eller fel. När han arbetar i etiska råd bidrar han med sin kunskap:
&#x; Jag kan hjälpa till att analysera en fråga utifr&#x