Hur många i sverige har schizofreni

  • hur många i sverige har schizofreni
  • Hur många har schizofreni i världen
  • Hur många har schizofreni
  • Den kliniska diagnostiken av schizofreni grundar sig idag på internationellt etablerade fenomenologiska kriterier.

    För att diagnosen schizofreni skall kunna sättas måste det finnas två eller fler av följande symtom:

    • Hallucination

    • Vanföreställningar

    • Desorienterat tal

    • Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende

    • Desorganiserat beteende

    • Negativa symtom

    Samt en social eller yrkesmässig funktionsförlust. Sjukdomstecken skall vara observerbara under minst 1 månad och funktionsförlusten pågå under minst 6 månader innan diagnosen kan övervägas.

    Diagnosen är således grundad på både symtom, funktion och förlopp.

    Diagnostiska system

    I Sverige används idag två diagnostiska system, ICD 10, kapitel 5 och DSM 5. Användandet av två diagnostiska system parallellt kan verka förvirrande men i praktiken är det endast små skillnader. Det finns också översättningstabeller mellan de två diagnossystemen. När det gäller schizofreni är det endast en väsentlig skillnad – sjukdomsduration (sjukdomstid), 1 respektive 6 månader (1 månads sjukdomsduration krävs för diagnos enligt ICD, 6 månader för diagnos enligt DSM 5).

    ICD systemet

    ICD systemet tillskapades av världshälsoorgan

    Vad är schizofreni

    Vad är schizofreni?

    Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom.1  Den som har schizofreni har återkommande psykoser, vilket innebär att man upplever verkligheten annorlunda.3 Ofta har man även hörselhallucinationer och vanföreställningar. Med behandling kan många med schizofreni leva ett normalt liv. 1

    Cirka 35 svenskar lever med sjukdomen schizofreni.4 De flesta insjuknar i 20–30 års åldern. Sjukdomen påverkar kvinnor och män lika, men män får ofta sin diagnos något tidigare än kvinnor.5

    Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.1

    Stigma och missuppfattningar

    Det har sedan länge funnits ett stigma förknippat med schizofreni. Det innebär ytterligare hinder för den drabbade, utöver de handikapp som själva sjukdomen kan innebära. Det finns en rad missuppfattningar förknippade med schizofreni. En av dem är att schizo

  • hur många i sverige har schizofreni
  • Uppdaterad: 19 månad

    Hjärnan existerar kroppens maximalt komplexa kroppsdel och många om hur den fungerar är okänt, liksom dem sjukdomar liksom drabbar hjärnan, som psykossjukdomar schizofreni. eftersom hjärnan styr både sig själv samt kroppen kunna fel var skapa flera olika typer av problem. Sedan påverkas hjärnan också från resten från kroppen samt även omgivningen.

    Vårdbehov

    Schizofreni är svårt att förklara, eftersom besvären varierar väldigt mycket ifrån individ mot individ samt dessutom förekommer många olika symptom samt problem, vilket inte drabbar alla. Redan för kalenderår sedan ansåg psykiatern Bleuler, som namngav schizofreni för att det plats schizofrenierna dvs flera likartade sjukdomar. Symptomen förmå förändras ovan tid samt de inledande 6 år brukar artikel värst. Bäst är för att först förklara vårdbehovet.

    I land får ett med psykossjukdom årligen:

    träffa specialistläkare 1,4 gånger,

    träffa sjuksköterska 19 gånger 

    inlagd 6,4 dagar per år.

    1,6 % av sin tid spenderas inom psykiatrin (vård), 8 % arbetar, 55 % bor hemma utan stöd, 25 % får hjälp av boendestöd hemma, 20 % bor i gruppboende (egentligen inte vård) och 70 - 75 % existerar ensamstående. varenda år får 3,4 % tvångsvård samt 1 % sitter vid rättspsyk. Läs mer