Det svenska språket har blivit enklare

Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket har aktualiserat flera väsentliga aspekter av dagens språksamhälle. Diskussionen har rört allt ifrån exempel vid förändringar vid olika nivåer i språket till den pågående domänförlusten inom mot exempel högre utbildning. detta är välkommet att sökarljuset på detta sätt riktas mot detta svenska språket. Samtidigt äger debatten försvårats av starkt skiftande uppfattningar om vad vi egentligen diskuterar då vi talar om detta svenska språket.

Den långa trenden har vänt

Under lång tidsperiod präglades detta svenska språkbruket av ett likriktning. en antal förändringar av vårt samhälle beneath talets senare hälft – den allmänna folkskolan, folkrörelserna och urbaniseringen – bidrog till enstaka utveckling var de genuina dialekterna trängdes tillbaka. inom en situation av geografisk och social mobilitet fick lokala språkdrag ge vika för regionala motsvarigheter, samt den dialektala variationen blev därmed allt mindre utpräglad. Samtidigt fick skriftspråket även större innebörd för alltfler, och skriften blev ofta normen till vårt sätt att uttrycka oss. flera vill nog gärna uppfatta svenskt talspråk som något relativt h

•

Svenskan har sedan medeltiden genomgått stora förändringar och gjort sig av med bland annat kasus och konjunktiv. Det vi har kvar av kasus i dag är genitivformen av substantiv, som markeras med ändelsen -s, till exempel i husets och Pelles. Av konjunktiven återstår i dag huvudsakligen formen vore, som i Jag önskar att jag vore gladare. Men stora medvetna språkreformer är i själva verket sällsynta – i stället förändras språket helt naturligt genom århundradena.

Ur dagens perspektiv kan det verka som att svenskan har gått från höjden av komplexitet till att bli mindre och mindre komplex. Grammatik förenklas, stavning anpassas efter förändringar i talspråket och olika typer av regler och rekommendationer tas bort eller revideras. Är det svenska språket rentav på väg att förfalla?

För att reda ut detta behöver vi först klargöra vad som egentligen menas med komplexitet i ett språk. Är det att språket är svårt att lära sig? Och i så fall – för vem? Svenskans svårighetsgrad skulle uppfattas väldigt olika beroende på modersmålet hos den som ska lära sig det. Den som talar ett närbesläktat språk, som tyska eller engelska, skulle sannolikt se svenska

•

Språket blir mer informellt

Sedan talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.

Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.

Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och Twitter, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.

Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndigheter, så kallat klarspråksarbete.

Engelskan blir alltmer dominerande

Vi har fått ett ökat inflytande av engelska. Många svenskar är dessutom bra på engelska och ser det som sitt andraspråk. Samtidigt minskar kunskaperna