Djur som odlas
•
Ödelagda livsmiljöer, ett hot mot många arter
Naturskogar sjuder av liv. Här växer ofta olika sorters träd sida vid sida och döda träd får finnas kvar – träd som är en förutsättning för att många svampar, lavar, mossor, insekter och fåglar ska leva. När skogen avverkas och ersätts av trädplanteringar, där i princip endast ett sorts träd gynnas, är det många växt- och djurarter som trycks undan.
Det intensiva skogsbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden i Sverige och andra delar av världen.
Få miljöer har ett så rikt växt- och djurliv som ett varierande odlingslandskap. Betande djur håller landskapet öppet och olika grödor odlas växelvis på åkrarna. Åkerholmar, stenmurar och våtmarker är boplats åt en mångfald av insekter och andra djur. Men det industriella jordbruket tar över allt mer. Jordar utarmas och biologisk mångfald minskar när endast en typ av gröda odlas och kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel används.
Urbaniseringen bidrar också till att växter och djur trängs undan och att den biologiska mångfalden minskar.
Människan och tamdjur har tag •
Hur stor sektion av skördarna används såsom foder mot lantbruksdjuren? Andel av åkerarealen som kultiveras med djurfoder? Hur många mark tar animaliekonsumtionen inom anspråk? Rimliga frågor, var hur man frågar samt hur man räknar agerar stor roll.
Om vi önskar framställa animaliekonsumtionen som maximalt arealkrävande utgår vi ifrån foderkonsumtionen samt inte syftet med odlingen, räknar in alla biprodukters arealbehov, beräknar med naturbetesmarkerna, räknar tillsammans med katter, hundar och hästar och beräknar med foderimporten samt importen av animalieprodukter och kunna då anlända upp inom att mark motsvarande 89 % från den svenska jordbruksmarken används för djurhållningen. Vill oss få detta att låta så litet som möjligt säger oss att endast 40 % av den svenska odlad mark produktionskapacitet används för för att föda upp djur på grund av mjölk samt kött.
Båda påståendena är inom någon fras korrekta, dock samtidigt vilseledande om dem inte förklaras. Det finns egentligen ingen enskild sann siffra utan siffran beror på sammanhanget och samtliga de antaganden man gör.
Kolflödet
Men låt oss ta detta från start. Jag äger gjort enstaka kartläggning av kolflödet i detta svenska jordbruks och livsmedelssystemet. Kolskörden kunna ses liksom ett utmärkt mått
•
Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap.
Bild: Efraimstochter
De flesta jordbruk är familjeföretag där familjen själv gör jobbet på gården, samtidigt som en eller flera i familjen också jobbar med annat. Allra flest bönder och personer som jobbar inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Bönder förr och nu
Länge var nästan alla svenskar bönder. Från gården fick man allt man behövde. Säden blev till mjöl. Kor, grisar och höns gav mjölk, kött och ägg.
För hundra år sedan behövdes många människor för att hinna med allt arbete som fanns på bondgården. Bonden, bondhustrun och deras barn arbetade alla på gården. Där kunde också finnas pigor och drängar. Plogar och andra jordbruksredskap drogs av starka arbetshästar. När det var dags för skörd kunde flera gårdar hjälpa v
Hur stor sektion av skördarna används såsom foder mot lantbruksdjuren? Andel av åkerarealen som kultiveras med djurfoder? Hur många mark tar animaliekonsumtionen inom anspråk? Rimliga frågor, var hur man frågar samt hur man räknar agerar stor roll.
Om vi önskar framställa animaliekonsumtionen som maximalt arealkrävande utgår vi ifrån foderkonsumtionen samt inte syftet med odlingen, räknar in alla biprodukters arealbehov, beräknar med naturbetesmarkerna, räknar tillsammans med katter, hundar och hästar och beräknar med foderimporten samt importen av animalieprodukter och kunna då anlända upp inom att mark motsvarande 89 % från den svenska jordbruksmarken används för djurhållningen. Vill oss få detta att låta så litet som möjligt säger oss att endast 40 % av den svenska odlad mark produktionskapacitet används för för att föda upp djur på grund av mjölk samt kött.
Båda påståendena är inom någon fras korrekta, dock samtidigt vilseledande om dem inte förklaras. Det finns egentligen ingen enskild sann siffra utan siffran beror på sammanhanget och samtliga de antaganden man gör.
Kolflödet
Men låt oss ta detta från start. Jag äger gjort enstaka kartläggning av kolflödet i detta svenska jordbruks och livsmedelssystemet. Kolskörden kunna ses liksom ett utmärkt mått
•
Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap.
Bild: Efraimstochter
De flesta jordbruk är familjeföretag där familjen själv gör jobbet på gården, samtidigt som en eller flera i familjen också jobbar med annat. Allra flest bönder och personer som jobbar inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Bönder förr och nu
Länge var nästan alla svenskar bönder. Från gården fick man allt man behövde. Säden blev till mjöl. Kor, grisar och höns gav mjölk, kött och ägg.
För hundra år sedan behövdes många människor för att hinna med allt arbete som fanns på bondgården. Bonden, bondhustrun och deras barn arbetade alla på gården. Där kunde också finnas pigor och drängar. Plogar och andra jordbruksredskap drogs av starka arbetshästar. När det var dags för skörd kunde flera gårdar hjälpa v