Hur efterlevs mänskliga rättigheter
•
Ny granskning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige
Ny granskning av hur mänskliga
rättigheter iakttas i Sverige
Inom ramen för Universal Periodic Review (UPR) granskar FN:s medlemsländer situationen för mänskliga rättigheter i alla världens länder. I januari är det återigen dags för Sverige att genomgå processen. Inför granskningen har UNICEF Sverige lämnat synpunkter på hur rättigheterna efterlevs i praktiken.
Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.
I januari är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra
•
Mycket kvar för att göra till mänskliga rättigheter i Sverige
Sverige har kommit långt inom arbetet tillsammans att producera ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras men samtidigt finns detta en handfull områden var mycket mer behöver göras, menar experter som Världshorisont talat tillsammans. I januari är detta dags på grund av FN:s råd för mänskliga rättigheter för att för tredjeplats gången undersöka hur landet följer FN:s MR-regler.
reformerades FN:s struktur för mänskliga rättigheter (MR). Ett nytt råd på grund av mänskliga rättigheter inrättades samt en fräsch mekanism, FN:s allmänna ländergranskning (Universal Periodic Review, UPR), sjösattes. Den går ut på för att MR-rådet regelbundet granskar MR-läget i vart och en av FN:s medlemsländer i enlighet med ett rullande schema.
Sverige äger hittills genomgått två sådana granskningar – och – och den 27 januari är detta dags igen. En team stater ifrån MR-rådet kommer då för att förhöra landet om människorättssituationen i landet och följa upp dem rekommendationer liksom Sverige fick vid den förra granskningen. Ett viktigt underlag på grund av detta jobb är den så kallade parallellrapport såsom Svenska FN-förbundet skrivit inom samarbete tillsammans med 16 andra svenska civilsamhällesorganisationer.
Problem finns äve
•
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten.
Bild: OpenClipart-Vectors
Den kanske viktigaste grundtanken inom de mänskliga rättigheterna är att alla människor är lika mycket värda.
Många inspirerades av de nya tankarna och med tidens sociala oroligheter ledde det till stora förändringar.
När USA blev självständigt antogs en deklaration där alla människor sågs som jämlika och fria, med rätt att sträva efter lycka. Och efter den franska revolutionen antogs en förklaring, vars första artikel löd: ”Människor föds och förblir fria och lika i rättigheter”.
Riktigt så bra blev det inte. För alla sågs inte som människor. Slaveriet var utbrett, kvinnor uteslutna och rösträtten var begränsad. Därför följde en lång kamp mot slaveri, för kvinnors rättigheter och allmän och lika rösträtt. Under och i början av talet l