Normalvärde laktat blodgas

  • normalvärde laktat blodgas
  • Laktat referensvärde blodgas
  • Laktat normalvärde artärgas

    • •

    Ett vanligt och viktigt prov på sjuka patienter.

    Sammanfattningsvis:

    Blodgas bör tas arteriellt hos patienter i cirkulatorisk chock, eller för att korrekt kunna avgöra nivån av hyperkapni hos tex KOLpatienter, samt för patienter med komplex metanol rubbning.

    • Venös blodgas som screen ersätter arteriell i de flesta fall.
    • Skillnad i pH ligger runt (högre skillnad hos patienter i grav chock, varför arteriell blodgas bör tas på patienter in cirkulatorisk chock).
    • pvCo2 som har normalvärde venöst är normalt även arteriellt. (% sens för 6 kPa som cutoff). Ju större avvikelse, desto mer differens. Bra för screening, men för patienter som retirerat tidigare, eller misstänks kunna göra det är arteriell blodgas direkt att föredra.
    • pO2 skiljer sig förstås, men POX mätaren hjälper oss där.
    • Laktat diffar en del: 0,,5 enligt några studier, men ju högre värden desto högre diskrepans. Som screening fungerar venös blodgas.
    • Diabetes ketoacidos: venös blodgas räcker. (pH diffar 0,)

    Kalkylator:

    Konverterare mmHg till kPa bla:  

    Se över vad ni har för möjligheter till utvidgad blodgas: ofta vägvinnande med elektrolyter, Krea, även Ca och Cl kan fås, liksom COHb, MetH

  • normalvärde laktat blodgas

    • •

    Syresättning

    Perifer syresättning är en funktion av hemoglobinvärde, syremättnad och blodflöde. Kolmonoxidförgiftning fungerar i detta fall som anemi och är "tyst" - den syns inte på blodgaser eller pulsoximetri.

    Hemoglobinets syremättnad är inte en linjär funktion av PO2, utan har en S-form som illustreras i bilden nedan. Vid syretension över 8 kPa är kurvan ofta flack – att höja PO2 från 8 till 10 kPa, som i exemplet, ökar endast syremättnaden med 5 procentenheter. Att höja PO2 över 10 kPa ger mycket litet extra effekt på syretillgången.

    Under 8 kPa stupar syresättningen ofta brant nedåt. En sänkning av PO2 från 8 till 6 kPa sänker syremättnaden med 10 procentenheter, och en ytterligare sänkning till 5 kPa sänker mättnaden med ytterligare 10 procentenheter till cirka 70 % – med klar risk för akuta organskador. PO2 under 8 kPa ger på längre sikt ökad risk för pulmonell hypertension och sekundär polycytemi. Kurvan i bilden kan dock ha olika utseenden och vara förskjuten mellan olika individer, på grund av faktorer såsom adaption till syrebrist. PO2 och saturationen korrelerar därför relativt dåligt och värden för PO2 kan inte tillförlitligt översä

    •

    Detta är en avsnitt ur Hypocampus läs mer

    Anestesiologi > Diffusion, blodgas och syra-basbalans

    Blodgas

    Intro

    Viktiga parametrar/begrepp

    • pH är en logaritmiskt mått på aktiviteten av vätejoner i ett lösning dvs -log(H+). [H+] = 40 nmolar = 4 x 10-8 mol/l → -log(4 x 10-8) ≈ 7,40 = pH
      • ifall pH varierar 6,,75 därför varierar [H+] nmol/l
    • Normalt pH i arteriell blod existerar 7,,45 (venöst 0,04 lägre) - Intracellulärt är pH något lägre (ca 7,0)
    • En process som sänker pH kallas för acidos och ett en process som ökar pH kallas för alkalos. Det existerar viktigt för att separera dessa begrepp ifrån acidemi samt alkalemi då en individ till modell kan äga en kompenserad acidos tillsammans ett normalt pH (dvs ingen acidemi).
    • Förändringar inom pH påverkar enzymers funktion och därmed även cellulärfunktion
    • Kroppen reglerar pH genom buffertsystem samt kompensationsmekansimer

    pCO2

    • Ventilationsparameter - pCO2 är ett mått på balansen mellan cellulär produktion från CO2 och mängden CO2 likt försvinner genom utandningsluften, dvs ett mått på respiratorisk reglering från pH
    • Referensintervall (arteriell blodgas), skiljer dock bara ca 1 kPa mellan venöst och arteriellt blod
      • Kvinnor: 4,,0